Gift eller sambo
2007 07 24
Spelar det någon roll????? Nope ! Det spelar ingen roll, kärleken ÄR det viktigaste !
Förr i tiden var det nästan ett måste, att man skulle vara gifta om man ville ha sex eller skaffa sig barn, i dagens läge gifter sig folk höger och vänster...... lika många skiljer sig......... själv har jag vart tillsammans med min make sedan 1981, vi gifte oss 1987 då först födde va på väg och tror inte vi hade gift oss då ännu om vi inte hade lyssnat på hans mor och far........
Men den saken vet man inte nu .... men det vart så nu........ och vi gifte oss i Statens ämbetshus, min make är inte skriven i kyrkan och fick då inte heller gifta sig där....... jag va i 9 mån och så sprick färdig och vacker *asg* neheeeee....... stor som ett hus och min mamma hade sytt mammabröllops klänning..... inte alls min drömbild av ett giftemål......
inte ens någon stor fest.... jag orkade inte ens arrangera något större....... och fick inte heller stöd, så jag liksom bara fixade någonstans att dricka kaffe och äta tårta..... en helt vanlig tjinuski tårta hade de lagat åt oss, där vi bokade rum..... vilken besvikelse o något jag aldrig kommer att glömma....... och får bara små luddiga tankar att det kanske aldrig va meningen att vi skulle ha gift oss, allt verkade bara gå emot oss......... Jag blev inte buren över tröskeln *skrattar* men va juh tung som ett berg..... hade jag blivit det om jag inte vart gravid?????? saken är den att jag misstänker att jag hade inte blivit lyft över tröskeln om jag hade bett om det .....jo...... Nåja då var vi båda rätt så omtumlade....... gifta...... första bostad...... snart föräldrar...... allt på en gång..... *suck*
Men det hade varit samma sak om vi enbart hade varit sambon........ är jag säker på......:)
Men livet rullade vidare........ son nr 2 kom till världen 1990 och vi flyttade till en annan lägenhet...... på mark nivån......
under tiden mellan son nr 1 och 2 flyttade vi hit ut till Jomala........ och son nr 3 anlände..........
hade då redan börjat jobba på Hotell Arkipelag, jobbade 23-06, hemma skötte jag våra små barn, städade, lagade mat....... ja istället för att rabbla upp , så menar jag att jag gjorde allt..... de ha jag alltid gjort.........
nu flyttade vi en gång till och precis i sista mån när dotter nr 1 låg i magen köpte vi oss vår lilla gula villa.........
och för att jag skulle få äga huset måste jag skriva över mig till finsk medborgare och anhålla om Åländsk hembyggds rätt......... ääähhhh....... varför kan man inte få vara svensk medborgare och äga något på Åland?
Under mina nu, 21 år som gift....... kanske man ibland sitter och funderar.......... varför försvinner "allt" efter ett tag?
Jag har kämpat i flera år....... kanske 10.... ja jag vet, säg inget...... men har gjort allt i min makt..... för att rädda mitt äktenskap...... eftersom det bara kraschar hela tiden....... strider rätt mycket nu för tiden.... eller inte direkt strider, men åker i luven på varandra....... och denna bit har det absolut ingen effekt vare sig man är gift eller sambo..........
Som gifta får man mest rätten att ha samma efternamn som maken...... eller som vissa gör nuförtiden........ de tar både deras och makens efternamn....... blääääääeeeeee......... vart tar alla traditioner vägen ? Där skulle jag avböjja mig tvärt..... eftersom jag anser att om man gifter sig, så är det för mig en självklar sak...... att man tar makens efternamn.....
i mitt eget fall blev det inte så stora förändringar........ från Karlsson till Jansson ( hade inte behövt gift mig för att heta Jansson...... *fniss* min mamma hette Jansson innan hon gifte sig med pappa...... )
Men denna lycka som gift........ man bär en vigselring och får makens efternamn........ det e allt ? eller ?
det är så här många funderar eller tycker..... att de inte tänker gifta sig....... men alla tycker olika...... och kärleken är faktiskt viktigare än att vara gift .
Jag e gift....... men skulle nog kunna gifta mig igen........( men inte alls några sådana planer )
Spelar det någon roll????? Nope ! Det spelar ingen roll, kärleken ÄR det viktigaste !
Förr i tiden var det nästan ett måste, att man skulle vara gifta om man ville ha sex eller skaffa sig barn, i dagens läge gifter sig folk höger och vänster...... lika många skiljer sig......... själv har jag vart tillsammans med min make sedan 1981, vi gifte oss 1987 då först födde va på väg och tror inte vi hade gift oss då ännu om vi inte hade lyssnat på hans mor och far........
Men den saken vet man inte nu .... men det vart så nu........ och vi gifte oss i Statens ämbetshus, min make är inte skriven i kyrkan och fick då inte heller gifta sig där....... jag va i 9 mån och så sprick färdig och vacker *asg* neheeeee....... stor som ett hus och min mamma hade sytt mammabröllops klänning..... inte alls min drömbild av ett giftemål......
inte ens någon stor fest.... jag orkade inte ens arrangera något större....... och fick inte heller stöd, så jag liksom bara fixade någonstans att dricka kaffe och äta tårta..... en helt vanlig tjinuski tårta hade de lagat åt oss, där vi bokade rum..... vilken besvikelse o något jag aldrig kommer att glömma....... och får bara små luddiga tankar att det kanske aldrig va meningen att vi skulle ha gift oss, allt verkade bara gå emot oss......... Jag blev inte buren över tröskeln *skrattar* men va juh tung som ett berg..... hade jag blivit det om jag inte vart gravid?????? saken är den att jag misstänker att jag hade inte blivit lyft över tröskeln om jag hade bett om det .....jo...... Nåja då var vi båda rätt så omtumlade....... gifta...... första bostad...... snart föräldrar...... allt på en gång..... *suck*
Men det hade varit samma sak om vi enbart hade varit sambon........ är jag säker på......:)
Men livet rullade vidare........ son nr 2 kom till världen 1990 och vi flyttade till en annan lägenhet...... på mark nivån......
under tiden mellan son nr 1 och 2 flyttade vi hit ut till Jomala........ och son nr 3 anlände..........
hade då redan börjat jobba på Hotell Arkipelag, jobbade 23-06, hemma skötte jag våra små barn, städade, lagade mat....... ja istället för att rabbla upp , så menar jag att jag gjorde allt..... de ha jag alltid gjort.........
nu flyttade vi en gång till och precis i sista mån när dotter nr 1 låg i magen köpte vi oss vår lilla gula villa.........
och för att jag skulle få äga huset måste jag skriva över mig till finsk medborgare och anhålla om Åländsk hembyggds rätt......... ääähhhh....... varför kan man inte få vara svensk medborgare och äga något på Åland?
Under mina nu, 21 år som gift....... kanske man ibland sitter och funderar.......... varför försvinner "allt" efter ett tag?
Jag har kämpat i flera år....... kanske 10.... ja jag vet, säg inget...... men har gjort allt i min makt..... för att rädda mitt äktenskap...... eftersom det bara kraschar hela tiden....... strider rätt mycket nu för tiden.... eller inte direkt strider, men åker i luven på varandra....... och denna bit har det absolut ingen effekt vare sig man är gift eller sambo..........
Som gifta får man mest rätten att ha samma efternamn som maken...... eller som vissa gör nuförtiden........ de tar både deras och makens efternamn....... blääääääeeeeee......... vart tar alla traditioner vägen ? Där skulle jag avböjja mig tvärt..... eftersom jag anser att om man gifter sig, så är det för mig en självklar sak...... att man tar makens efternamn.....
i mitt eget fall blev det inte så stora förändringar........ från Karlsson till Jansson ( hade inte behövt gift mig för att heta Jansson...... *fniss* min mamma hette Jansson innan hon gifte sig med pappa...... )
Men denna lycka som gift........ man bär en vigselring och får makens efternamn........ det e allt ? eller ?
det är så här många funderar eller tycker..... att de inte tänker gifta sig....... men alla tycker olika...... och kärleken är faktiskt viktigare än att vara gift .
Jag e gift....... men skulle nog kunna gifta mig igen........( men inte alls några sådana planer )
Kommentarer
Trackback
