Sluta utmana din kropp – bli vän med den istället!
artikel av Lars-Erik Litsfeldt, författare till "Ät fet mat - bri frisk och smal" ( Värdefull läsbar bok)
Det jag pratar om är kolhydrater i alla dess former. Vi uppmuntras att få i oss 50-60 % av vår energi i form av kolhydrater. Det många inte vet är att kroppen inte behöver en enda kolhydratmolekyl för att fungera och må bra.
Vad är kolhydrater?
Kolhydrater delas in i socker, stärkelse och fibrer. Inget av detta behöver ätas – alltså inte ens fibrer. Socker vet du säkert vad det är. Det vanligaste man tänker på är vitt socker i sockerskålar. De flesta är ense om att sådant socker inte är bra för oss. Vissa menar dock att vi behöver äta det för att hjärnan ska fungera. Detta är fel – kroppen tillverkar hjärnsockret själv och det behöver alltså inte ätas. Detta sägs ju också tydligt i NNR.
Vad är stärkelse?
Stärkelse kan vara knepigare. Stärkelse börjar av alltfler att kallas för sockerkedjor för det är just vad det är. Stärkelse är alltså sockermolekyler som sitter ihop. Det är därför de inte smakar så sött. Men om du tuggar en bit stärkelse i form av en brödbit tillräckligt länge kommer enzymerna i saliven att börja lösa upp sockerkedjorna så att brödet så smått börjar smaka sött redan innan det hunnit ned i magen. Exempel på stärkelserika livsmedel är potatis, ris och spannmålsprodukter i form av t.ex. pasta och bröd.
Vad är vi skapta för?
Nu ska vi tänka efter vad våra kroppar är skapta för att klara av i matväg. Människan som homo sapiens har funnits i ca 200 000 år. Innan dess var vi människoliknande varelser. Om vi går in i en matvaruaffär och tittar på hyllorna och försöker tänka efter vad våra förfäder för 30 000 år sedan skulle känna igen som vardagsmat så blir det inte så mycket. Inget fullkornsbröd, inga All Bran, inga potatisar, ingen öl, ingen läsk, ingen pasta, ingen matolja och inget socker. Det som de skulle känna igen var ägg, nötter, kött, fisk och kanske någon rot tillsammans med icke kolsyrat vatten.
Trots att våra förfäder inte hade tillgång till all nyckelhålsmärkt mat vi har idag lyckades de leva sina liv, fortplanta sig, tänka klart och klara sig i en miljö som säkert var besvärligare än den vi har idag. Fast ibland kom de över den politiskt inkorrekta honungen och då åt de naturligtvis av denna. Smaken för sötma finns nedärvd i oss och är förmodligen en signal till kroppen att äta sådant som gör att vi kan lagra denna energi i kroppen.
Signal till fettlagring
Hur lagrar vi då energi i kroppen? Jo det fungerar med hjälp av ett slags ”nödhormon” som kallas insulin. Insulin sänker blodsockret i kroppen genom att se till att sockret i blodet går över till våra muskel- och fettceller. Ett blodsocker över 7-8 är giftigt för kroppen och då är det viktigt at det snabbt sänks och det är alltså ett av insulinets uppgifter
En annan funktion insulinet har är att stänga av fettförbränningen. Kanske resonerar kroppen så att om det finns insulin i omlopp finns det förstås också socker i blodet och då ska inte kroppen tära på fettreserverna utan använda blodsockret i första hand. En annan funktion insulinet har är att öppna möjligheten att lagra fett vilket kroppen inte klarar utan insulin.
Dagens officiella kostråd är farliga
Hur äter vi då idag? I vart fall de flesta? Jo, vi äter förhoppningsvis inte helt enligt Livsmedelsverkets kostråd men väl i närheten av dessa. Enligt dessa kostråd ska vi få i oss den mesta energin från kolhydrater. Detta innebär ett påsläpp av insulin som pågår i princip dygnet runt eftersom vi äter både snabba och långsamma kolhydrater. Fett ger inte upphov till någon insulinutsöndring medan protein ger en aning utsöndring. Resultatet är att vi stänger den naturliga fettförbränningen och öppnar för fettlagring.
För att ekvationen ska gå ihop och vi inte ska bli rejält feta har därför de Nordiska Näringsrekommendationerna en underrubrik: ”Integrating nutrition and physical activity”. Det krävs alltså att man motionerar för att man ska klara att hålla vikten med denna utmanande tallriksdiet. Försöker du lura systemet genom att äta mindre låser sig kroppen och drar ned på kroppsfunktioner som inte är absolut nödvändiga. De som slutat äta kolhydrater har i princip alltid märkt att de får ett bättre immunförsvar. Förkylningar verkar liksom inte bita längre. Drar man däremot ned på energiintaget kommer förkylningarna tillbaka.
Gör inte som sumobrottarna
Sumobrottarna har haft lång tid på sig att experimentera hur de ska bära sig åt för att bli så feta som möjligt. De vill ju verkligen lägga på sig så mycket fett som möjligt och de gör det genom att äta en extremt fettfattig mat. Den stuvning de normalt äter skummas i grytan hela tiden av från fett som flyter upp. På det viset kommer de ned i en fetthalt på runt 12 E% (vissa kommer ned i 9 E%) Jämför detta med Livsmedelsverkets varningar för fett. Personal på Livsmedelsverket verkar ha en del att lära av sumobrottarna. Genom att dra ned på fettet orkar de äta desto mer – inte minst kolhydrater. Insulinnivån håller sig hög och därmed stängs fettförbränningen av och de kan lagra sitt värdefulla fett.
Typ 2-diabetes
För den som har genetisk belastning i form av släktingar med typ 2-diabetes är dagens officiella kostråd farliga. Med minst 50 E% från kolhydrater kommer insulinnivåerna att vara skyhöga och cellerna i kroppen kommer till slut att sluta reagera på insulinet. Mer insulin krävs därefter och till slut packar bukspottkörteln ihop och orkar inte längre tillverka tillräckligt med insulin. Eftersom insulinnivåerna varit höga länge är personen i princip alltid fet när han får sin diabetesdiagnos.
Jag hör själv till dem som har detta genetiska arv och jag har mycket riktigt blivit fet och dragit på mig både diabetes och en hjärtinfarkt. Jag började dock prova att dra ned på kolhydraterna och istället ersätta dem med fett och har sedan dess förvånat sett min ölmage försvinna tillsammans med att problemen med diabetes gett med sig. Jag har idag blodsockervärden som en frisk – under förutsättning att jag skippar kolhydraterna och istället äter fett. Jag skrev en bok om detta, ”Fettskrämd”, som nu är på gång ut i en andra upplaga där jag utökat avsnittet om diabetes. Där förklarar jag mer om vad som händer och hur man kan göra för att må bättre. Livet blir mycket lättare när man slutar utmana sin kropp.
Barnen
Jag tycker synd om barnen som börjar utmanas redan som små med saftkräm, O’boy och mackor. Vi skyller deras övervikt på att de rör sig för lite men en nyligen släppt studie från Göteborg visade att fyraåringar som åt mer fett var slankare än sina kamrater. Det är ganska enkelt det hela men det är en lång väg kvar innan sanningen om fett och kolhydrater blir allmängods.
Är du intresserad och vill läsa mer, gå då in på
Det jag pratar om är kolhydrater i alla dess former. Vi uppmuntras att få i oss 50-60 % av vår energi i form av kolhydrater. Det många inte vet är att kroppen inte behöver en enda kolhydratmolekyl för att fungera och må bra.
Vad är kolhydrater?
Kolhydrater delas in i socker, stärkelse och fibrer. Inget av detta behöver ätas – alltså inte ens fibrer. Socker vet du säkert vad det är. Det vanligaste man tänker på är vitt socker i sockerskålar. De flesta är ense om att sådant socker inte är bra för oss. Vissa menar dock att vi behöver äta det för att hjärnan ska fungera. Detta är fel – kroppen tillverkar hjärnsockret själv och det behöver alltså inte ätas. Detta sägs ju också tydligt i NNR.
Vad är stärkelse?
Stärkelse kan vara knepigare. Stärkelse börjar av alltfler att kallas för sockerkedjor för det är just vad det är. Stärkelse är alltså sockermolekyler som sitter ihop. Det är därför de inte smakar så sött. Men om du tuggar en bit stärkelse i form av en brödbit tillräckligt länge kommer enzymerna i saliven att börja lösa upp sockerkedjorna så att brödet så smått börjar smaka sött redan innan det hunnit ned i magen. Exempel på stärkelserika livsmedel är potatis, ris och spannmålsprodukter i form av t.ex. pasta och bröd.
Vad är vi skapta för?
Nu ska vi tänka efter vad våra kroppar är skapta för att klara av i matväg. Människan som homo sapiens har funnits i ca 200 000 år. Innan dess var vi människoliknande varelser. Om vi går in i en matvaruaffär och tittar på hyllorna och försöker tänka efter vad våra förfäder för 30 000 år sedan skulle känna igen som vardagsmat så blir det inte så mycket. Inget fullkornsbröd, inga All Bran, inga potatisar, ingen öl, ingen läsk, ingen pasta, ingen matolja och inget socker. Det som de skulle känna igen var ägg, nötter, kött, fisk och kanske någon rot tillsammans med icke kolsyrat vatten.
Trots att våra förfäder inte hade tillgång till all nyckelhålsmärkt mat vi har idag lyckades de leva sina liv, fortplanta sig, tänka klart och klara sig i en miljö som säkert var besvärligare än den vi har idag. Fast ibland kom de över den politiskt inkorrekta honungen och då åt de naturligtvis av denna. Smaken för sötma finns nedärvd i oss och är förmodligen en signal till kroppen att äta sådant som gör att vi kan lagra denna energi i kroppen.
Signal till fettlagring
Hur lagrar vi då energi i kroppen? Jo det fungerar med hjälp av ett slags ”nödhormon” som kallas insulin. Insulin sänker blodsockret i kroppen genom att se till att sockret i blodet går över till våra muskel- och fettceller. Ett blodsocker över 7-8 är giftigt för kroppen och då är det viktigt at det snabbt sänks och det är alltså ett av insulinets uppgifter
En annan funktion insulinet har är att stänga av fettförbränningen. Kanske resonerar kroppen så att om det finns insulin i omlopp finns det förstås också socker i blodet och då ska inte kroppen tära på fettreserverna utan använda blodsockret i första hand. En annan funktion insulinet har är att öppna möjligheten att lagra fett vilket kroppen inte klarar utan insulin.
Dagens officiella kostråd är farliga
Hur äter vi då idag? I vart fall de flesta? Jo, vi äter förhoppningsvis inte helt enligt Livsmedelsverkets kostråd men väl i närheten av dessa. Enligt dessa kostråd ska vi få i oss den mesta energin från kolhydrater. Detta innebär ett påsläpp av insulin som pågår i princip dygnet runt eftersom vi äter både snabba och långsamma kolhydrater. Fett ger inte upphov till någon insulinutsöndring medan protein ger en aning utsöndring. Resultatet är att vi stänger den naturliga fettförbränningen och öppnar för fettlagring.
För att ekvationen ska gå ihop och vi inte ska bli rejält feta har därför de Nordiska Näringsrekommendationerna en underrubrik: ”Integrating nutrition and physical activity”. Det krävs alltså att man motionerar för att man ska klara att hålla vikten med denna utmanande tallriksdiet. Försöker du lura systemet genom att äta mindre låser sig kroppen och drar ned på kroppsfunktioner som inte är absolut nödvändiga. De som slutat äta kolhydrater har i princip alltid märkt att de får ett bättre immunförsvar. Förkylningar verkar liksom inte bita längre. Drar man däremot ned på energiintaget kommer förkylningarna tillbaka.
Gör inte som sumobrottarna
Sumobrottarna har haft lång tid på sig att experimentera hur de ska bära sig åt för att bli så feta som möjligt. De vill ju verkligen lägga på sig så mycket fett som möjligt och de gör det genom att äta en extremt fettfattig mat. Den stuvning de normalt äter skummas i grytan hela tiden av från fett som flyter upp. På det viset kommer de ned i en fetthalt på runt 12 E% (vissa kommer ned i 9 E%) Jämför detta med Livsmedelsverkets varningar för fett. Personal på Livsmedelsverket verkar ha en del att lära av sumobrottarna. Genom att dra ned på fettet orkar de äta desto mer – inte minst kolhydrater. Insulinnivån håller sig hög och därmed stängs fettförbränningen av och de kan lagra sitt värdefulla fett.
Typ 2-diabetes
För den som har genetisk belastning i form av släktingar med typ 2-diabetes är dagens officiella kostråd farliga. Med minst 50 E% från kolhydrater kommer insulinnivåerna att vara skyhöga och cellerna i kroppen kommer till slut att sluta reagera på insulinet. Mer insulin krävs därefter och till slut packar bukspottkörteln ihop och orkar inte längre tillverka tillräckligt med insulin. Eftersom insulinnivåerna varit höga länge är personen i princip alltid fet när han får sin diabetesdiagnos.
Jag hör själv till dem som har detta genetiska arv och jag har mycket riktigt blivit fet och dragit på mig både diabetes och en hjärtinfarkt. Jag började dock prova att dra ned på kolhydraterna och istället ersätta dem med fett och har sedan dess förvånat sett min ölmage försvinna tillsammans med att problemen med diabetes gett med sig. Jag har idag blodsockervärden som en frisk – under förutsättning att jag skippar kolhydraterna och istället äter fett. Jag skrev en bok om detta, ”Fettskrämd”, som nu är på gång ut i en andra upplaga där jag utökat avsnittet om diabetes. Där förklarar jag mer om vad som händer och hur man kan göra för att må bättre. Livet blir mycket lättare när man slutar utmana sin kropp.
Barnen
Jag tycker synd om barnen som börjar utmanas redan som små med saftkräm, O’boy och mackor. Vi skyller deras övervikt på att de rör sig för lite men en nyligen släppt studie från Göteborg visade att fyraåringar som åt mer fett var slankare än sina kamrater. Det är ganska enkelt det hela men det är en lång väg kvar innan sanningen om fett och kolhydrater blir allmängods.
Är du intresserad och vill läsa mer, gå då in på
Kommentarer
Trackback
