Sannas chokladkaka

Man behöver äta gott ibland för njutning är en vktigt del av matupplevelsen!

2 ägg
1 dl fruktsocker eller Mascobado råsocker
0,5 dl vetegroddar eller nymalda linfrön
1 dl dinkelmjöl (eller vetemjöl)
1 dl havremust
1 dl vatten
1 tsk bakpulver
2 msk kakao
1 dl finhackad 70-85%-ig chokladkaka
50 g smör
0,5 dl hackade mandlar

Denna chokladkaka är bittersweet och du kan med fördel använda chokladkaka med 80-95 % kakao. Kakan blir knäckig i botten och mjuk ovanpå eftersom den görs i en stekpanna på spisen.
Sätt en stekpanna av gjutjärn (ca 20 cm botten) på platttan med lägsta värmen påslagen. Vispa äggen porösa med fruktsocker, häll i vetegroddar eller linfrön, mjölet varvat med vattnet. Smeten ska vara lite lösare än vanligt för chokladen ger volym. Vänd ner kakaon, hackade chokladen och bakpulvret.

Låt smöret sakta smälta i pannan och rör ner det sist. Nu är pannan smörad men lägg hackade mandlarna i botten så lossnar kakan lättare.

Häll ner smeten i stekpannan, lägg på ett tättslutande lock och låt stå i ca 25 min (det beror på plattans värme). Den ska vara synligt bakad i kanterna och fortfarande mjuk och lite kletig ovanpå. När den är färdig, lossa med en kniv längs kanten, lägg en tallrik ovanpå och vänd upp kakan på den. Dvs. botten med mandlarna kommer uppåt. Servera och njut. Den fungerar utmärkt som tårtbotten men vispgrädde.

Variera genom att göra Sannakakan med kardemumma där du byer ut kakaon och chokladen med 1 msk mald kardemumma.

Maten är vår bästa medicin

Egentligen är det ganska enkelt. Vi äter åtskilliga kilo mat per vecka och det är just där som vi ska hämta ny energi. Genom att göra medvetna val - redan nu - kan vi påverka vår egen hälsa.

Följande är hämtat ur ”Kokkonst för den självläkande människan”.

Vi vill att maten ska smaka gott och ge mättnad, men detta räcker inte om vi ska stärka hälsan och hålla oss friska. Vi måste äta både god och bra mat. Det innebär en kost som stärker immunförsvaret, kroppen och psyket.


Men det finns en annan, lättare väg att gå. Vi kan välja att hela tiden stärka det friska genom att äta en kost som främjar hälsa och skapar biobalans i kroppen. Det innebär att vi tillför de näringsämnen som kroppen behöver för alla sina biokemiska processer och för att självläkningen ska fungera. Om vi väljer denna väg slipper vi samtidigt den mat som leder till bio-obalanser, näringsbrister och en ohälsosam tarmflora. Jag har personlig erfarenhet av att följa båda vägarna, och min förhoppning är att många ska kunna få del av dessa kunskaper via den här boken.

Genom att äta en stärkande baskost kan man förebygga de allra flesta av det moderna samhällets sjukdomar. Det går även att undvika krämpor, huvudvärk och förkylningar. För en del ter sig säkert dessa påståenden som orimliga, men de förklaras steg för steg i bokens faktadel. Främst handlar det om att vi under evolutionens gång har utvecklats med en viss typ av föda som stämmer med våra gener. Det finns nämligen en ömsesidig påverkan mellan å ena sidan generna och å andra sidan livsstilen och miljön. I cellkärnan finns generna som kodar för proteiner som behövs i cellens olika processer. Men generna är mycket känsliga för cellens miljö, vilken i sin tur påverkas av maten vi äter. Alltså kan vi via maten påverka vilka gener som slås av och på, vilket också innebär att skräpmat aktiverar skräpgener.

Maten är egentligen vår medicin, men den kan vara en dålig eller en bra medicin. Vissa ämnen har en mer extrem inverkan, som till exempel socker och salt, medan andra är balanserande för kroppen eftersom de innehåller ett brett spektrum av näringsämnen. Grönsaker, bär och nötter är exempel på det senare. Allt vi äter påverkar immunsystemet, nervsystemet och hormonerna - vilket givetvis medför att även tankeförmågan och känslorna influeras. Därför bör man betrakta all mat som en potentiell drog som kan påverka kroppen och psyket. En mat som ger fullgod och väl avvägd näring är en förutsättning för att vi ska kunna tänka, koncentrera oss och lära nya saker. Men det är också nödvändigt för att vi ska kunna fungera känslomässigt.

Maten påverkar oss således även på en själslig nivå och många av våra matritualer har i själva verket en andlig dimension. Julbordets levande ljus, färger, dofter, överflöd, dukning och de symboliska änglarna och tomtarna - allt skapar stämning och sinnliga upplevelser. I den kristna nattvarden symboliserar brödet och vinet Jesu kropp. Den ursprungliga ceremonin utfördes av Jesus själv under den sista måltiden på Oljeberget. Han likställde brödet med sin kropp och vinet med sitt blod och bad lärjungarna att fortsätta denna tradition. Det kan tolkas som att maten vi äter blir vår kropp och vårt blod. På ett djupare plan blir då maten identisk med oss själva.

Detta har vi helt tappat bort i det moderna samhället. Under efterkrigsperioden har maten förvandlats till en produkt. Det är något tekniskt som förpackas, hanteras och konsumeras. Tillgänglighet, hanterlighet och hållbarhet på hyllan har varit viktigare än hur bra maten är för oss konsumenter. Det ska vara effektivt och billigt. Har franska äpplen ett lägre pris köper affären in dem i stället för lokala svenska äpplen. Den som gör den läckraste produkten drar det längsta strået och innehållet av näring har kommit i skymundan. Frukt, bär och grönsaker odlas med konstgödning och mognar med hormoner. Hur bra är allt detta för oss människor? Hur påverkas vi egentligen kroppsligen och själsligen av denna nya "industriella" föda?

Vi har nu sakta men säkert kommit till en brytningspunkt när allt fler börjat inse kostens fundamentala betydelse för hälsan. Det är näring som bygger upp en kropp, och näringsobalanser åtgärdas inte med moderna läkemedel. Däremot är det läkande för kropp och själ att äta en kost som stämmer med ens biologiska förutsättningar.

Rekommenderar denna bok


Månpocket har precis släppt Sanna Ehdins senaste bok, Finn din inre styrka! som vidare på succén "Sluta kämpa – börja leva"! Här får du inspirerande konkreta råd för det nya livet.

Vill du känna dig tillfreds och uppleva lycka och välmående på insidan? Det handlar om att skapa liv och hälsa i balans genom att utgå från sig själv, möta sig själv och de utmaningar man ställs inför.

Handgripligt och praktiskt, med många exempel, beskriver Sanna Ehdin hur du hittar din inre styrka – det är lättare än du tror. Det behövs mer än någonsin i den omvälvande tid vi lever i nu. Boken är helt uppdaterad med den senaste utvecklingen i samhället, finanskrisen och den nye presidenten Barack Obama – mannen som ger många hopp om en bättre värld!

Låt dig bli inspirerad att ge dig själv ditt bästa liv!


Nötter istället för godis



Nyttiga nötter minskar hjärt/kärlsjukdom

Ett flertal studier från de senaste åren har visat att hög förtäring av nötter är förenad med minskad sjuklighet och dödlighet i hjärt/kärlsjukdom.

Varför är nötter nyttigt?
Tre av de nyttigaste nötterna är hasselnötter, mandlar och valnötter. Nötter innehåller en hel del fett, men mycket av detta är enkelomättat eller fleromättat fett. Den högsta relativa halten av omättat fett, främst enkelomättat fett, finns i hasselnötter. Valnötter innehåller den största mängden av fleromättat fett. Nötter saknar helt kolesterol. Nötter är också en av de rikaste källorna till naturligt vitamin E och innehåller också mycket fibrer, magnesium och aminosyran arginin. Magnesium har intressanta effekter på tillstånd som hjärt/kärlsjukdom, migrän, njursten och Raynauds syndrom. Kväveoxid (NO), som har så viktiga funktioner för bland annat hjärt/kärlfunktioner, kommer just från aminosyran arginin.


Örtkryddade mandlar ( bjudgodis i alla lägen)
En variant på rostning i panna är rostning i ugn.
1 påse var av skållad och oskållad mandel
några kvistar rosmarin
paprika
cayennepeppar
flingsalt
olivolja

Slå mandlarna i en skål, skvätta över litet olja (1 msk), strö på paprikapulver, några stänk cayennepeppar –styrkan i kryddningen är en smaksak – salt och små kvistar rosmarin. Rör om så kryddorna fastnar på mandlarna, slå ut dem på ett ugnsfast fat och ställ in fatet i 200 graders ugn 15-20 minuter.

Smördegsrulle
Enkelt och oändligt varierbart är också det här tilltugget.
2 djupfrysta smördegsplattor
1 dl riven ost, gärna litet stark
1 tsk timjan eller dragon
1 tsk paprikapulver
2 msk crème fraiche
1 ägg
Sätt ugnen på 250 grader.

Rör ihop crème fraiche, ost och dragon. Kavla ut smördegsplattorna till cirka 14 x 14 cm. Pensla med uppvispat ägg och bred ut ostmassan. Rulla ihop som till en rulltårta, lägg rullarna på bakplåtspapper på plåt, pensla med ägg och grädda ca 5 minuter. Skär och servera nygräddade.
Fyllningen kan varieras helt enligt smak. Till exempel litet hackad ansjovis istället för örter. Eller tunt skivade oliver. Eller enbart ost.
Man kan också skär upp rullarna innan de gräddas, pensla skivorna och strö på litet ost.
Patéer och pastor av olika slag är behändiga att ställa fram tillsammans med kex, tacos, små rostade brödskivor och dylikt. Till detta marinerade oliver, paprika i ringar, gurkstavar (låter 70-tal!).

Bly funnen i naturmedel

Fyra personer förgiftade av kosttillskott............ detta gäller Ayurvediskt preparat och flera länder har blivit varnade  för just ayurveda-medel

Kosttillskott som säljs innehåller stora mängder bly som kan leda till förgitfnin, fyra personer i Sverige har redan drabbats.....


Skrämmande eller hur ?     Att de vi/ de flesta som äter tillskott........ kan drabbas av blyförgiftning.

Läkemdelsverket jagar förbjudna bantningsmedel - de finkammar internet efter olagliga preparat  , det tycker jag ÄR toppen.

Ett farligt ämne som tillsätts i bantningsmedel är eferdin och efedraexktrakt dessa är endast dogkända i läkemedel, dessa ämnen har funnits i näthandlens tillskotts medel för bantare.
Läkemedelsverket varnar för batningsmedel från internet, I batnings och sportpreparat har eferdin börjat ersättas med synefrin, som även detta kan ge samma allvarliga biverkningar.

Efedrin finns bland annat i substanserna pseudoeferin och fenylpropanaolamin.....





Kalorier....kalorier.......se upp med dessa "bovar"

Så här mycket kalorier innehåller:
En burk läsk : 127 kcal
En burk Light läsk: 0 kcal
33 cl lätt mjölk: 129 kcal
33 cl mellan mjölk:  155 kcal
En Caffe´latte: 96 kcal
En kopp te: 0 kcal
En kopp svart kaffe: 0 kcal
Ett glas färsk pressad apelsinjuice: 94 kcal
Ett glas 12% rödvin: 108 kcal
Ett glas 10% vittvin: 107 kcal
En 33 cl flaska 4,5% cider: 215 kcal
En stor stark: 188 kcal
Etr glas drickfärdig hallonsaft: 76 kcal

Kolhydratsnål kost. För viktnedgång och välmående.

Du får äta:
• Mjölkprodukter. Fet mjölk, fil och yoghurt, ost, feta-ost, keso, creme fraiche, creme bonjour, grädde,
smör etc. Tänk på att mjölk innehåller ca 4 gram kolhydrater per 100 gram. Det kan lätt bli mycket. Var
därför återhållsam.
o Du ska inte välja lågfett-produkter, och inte sockrade! Välj alltid det fetaste alternativet.
• Nötkött, fläskkött, lammkött, kyckling, fisk, skaldjur. Skär inte bort det synliga fettet!
• Korv, köttbullar och andra charkprodukter (titta bara efter att max 5g kolhydrater per 100g). Lidl har
många bra korvsorter.
• Kryddor, buljong, salt efter smak. Såser utan kolhydrater.
• Ovanjordsgrönsaker, olja-vinäger-dressing.
• Linfrön.
• Oliver, kallpressad olivolja eller rapsolja, linfröolja. (Vi kan dock inte tillgodogöra oss just något av
omega-3 från veg oljor)
• Ägg (ekologiska, de konventionella har för hög halt av omega-6 i gulan).
• Titta i affären på innehållsförteckningen: Högst 5 g kolhydrater per 100 g födoämne

Avstå från (eller absolut minsta möjliga):
• Potatis, och potatisbaserade varor som chips och pommes frites.
• Ris och risprodukter.
• Majs och majsprodukter (ex cornflakes).
• Mjölbaserade produkter som pasta, bröd, kex, frukostflingor, gröt, välling, pannkaka etc (stärkelserika
födoämnen)
• Godis, kaffebröd, tårta. Sockersötade drycker. Allt socker och allt sockrat.
• Om du känner att du inte kan avstå från exempelvis bröd eller potatis kan du trappa ner successivt.
• Margarin. Ät inte margarin i någon form!
• Mesost, blodpudding; för mycket socker

Du får äta lite av:
• Bönor, linser, frukt (inte torkad frukt, koncentrerat socker).
• Nötter, mandel, solrosfrön.
• Någon bit choklad med hög kakao-procent, 70%.
• Dessa innehåller låg andel, långsamma, kolhydrater. Uteslut gärna under bantning, du kan äta lite mer
av det när du kommit ner till idealvikt.
• Dricka bara lite alkohol, det påverkar blodsockret. Öl innehåller mycket kolhydrater.

Förslag till matsedel
Frukost: filmjölk + 1-2 msk linfrön + ev lite solrosfrön (+ ev lite vete/havrekli för tarmfunktionen )
Ägg, korv, bacon eller skinka. Eller omelett med skinka eller annat tillåtet.
Eller en liten riktig, kolhydratsnål, måltid.
Kaffe eller te med eller utan grädde och/eller mjölk.
Lunch o middag: Kött-, fisk- eller kycklingrätt med grönsaker.
Grytor, soppor eller gratänger med ovanstående tillåtna födoämnen. Du kan tillaga de flesta recept i kokböcker,
om du bara undviker kolhydratrika ingredienser. Drick vatten till maten.
Tips:
Lätt förvälld blomkål, är utmärkt ersättning för potatis. Ostskivor på blomkålen är gott.
En god och billig sallad är ½ kg vardera av grovriven morot och strimlad vitkål med dressing av ½ dl vardera av
olja och vinäger. Den håller i kylskåp i flera dagar.
Man kan ha två olika sorters sallad på bordet så blir det mycket gott på tallriken.
Om du blir hungrig eller sugen: 1-2 ostskivor, en korvskiva, en skinkskiva, några oliver, eller annat tillåtet.

Till fika kan du rulla ihop en ostskiva och/eller skinkskiva som tilltugg till kaffet. Man kan bre litet smör eller
Bregott på innan man rullar, så blir det ännu godare.

Vill man gärna ha en smörgås kan man ta en Finn crisp (bara ca 4 g kh) eller flatbröd, med rikligt med smör och
pålägg på. Eller ta några nötter. Det finns också "Atkins bar" att köpa på Hälsokost eller Pressbyrån med mycket
lågt värde på absorberbara kolhydrater. Men dessa innehåller sötningsmedel, som är potentiellt skadliga, och bör
därför inte ätas för ofta.

Det behöver inte vara några problem med att gå på restaurang, eller äta smörgåsbord, eller gå på kalas, avstå
bara från kolhydratrika delar av måltiden, eller ät måttlig mängd.
Du blir aldrig däst efter en kolhydratsnål måltid.
Frukt höjer blodsockret, och fruktosen lär gå rakt in i fettväven, och lagras upp där, varför man kan vara litet
restriktiv vid viktnedgång. (särskilt bananer och vindruvor innehåller mycket kolhydrater). Förslagsvis kan man
prova att äta 1 frukt om dagen, gärna som efterrätt. Om viktnedgången går för trögt bör du utesluta frukt, bröd
och nötter helt, tills du väger det du vill.

Fysisk träning ger kroppen en signal att den inte får bryta ner muskulatur, utan bara ta energi från fettdepåerna.
Men en överviktig person har mycket svårt att gå ner i vikt enbart med fysisk träning om den fortsätter att äta
hög andel kolhydrater. Det går mycket lättare att träna när man går ner i vikt.

Kolhydrater kan göra nytta vid tungt kroppsarbete och hård fysisk träning, så man får prova ut hur mycket man
behöver då. Vid lågintensiv aktivitet som promenader behöver man inte ladda med extra kolhydrater, utan
kroppen klarar då av att täcka energibehovet med fettförbränning.
Titta gärna i en kosttabell vilket kolhydratvärde det är i olika födoämnen! (Finns t.ex. på Livsmedelsverkets
hemsida, livsmedelsdatabasen http://www.slv.se/
En behändig tabell finns också på http://www.hertzmanfrukt.se/html/naring.html)
kopierat  från en pdf fil som är skriven av Leg. läk. Annika Dahlqvists kostråd

Sluta utmana din kropp – bli vän med den istället!

artikel av Lars-Erik Litsfeldt, författare till "Ät fet mat - bri frisk och smal"  ( Värdefull läsbar bok)

Det jag pratar om är kolhydrater i alla dess former. Vi uppmuntras att få i oss 50-60 % av vår energi i form av kolhydrater. Det många inte vet är att kroppen inte behöver en enda kolhydratmolekyl för att fungera och må bra.

Vad är kolhydrater?
Kolhydrater delas in i socker, stärkelse och fibrer. Inget av detta behöver ätas – alltså inte ens fibrer. Socker vet du säkert vad det är. Det vanligaste man tänker på är vitt socker i sockerskålar. De flesta är ense om att sådant socker inte är bra för oss. Vissa menar dock att vi behöver äta det för att hjärnan ska fungera. Detta är fel – kroppen tillverkar hjärnsockret själv och det behöver alltså inte ätas. Detta sägs ju också tydligt i NNR.

Vad är stärkelse?
Stärkelse kan vara knepigare. Stärkelse börjar av alltfler att kallas för sockerkedjor för det är just vad det är. Stärkelse är alltså sockermolekyler som sitter ihop. Det är därför de inte smakar så sött. Men om du tuggar en bit stärkelse i form av en brödbit tillräckligt länge kommer enzymerna i saliven att börja lösa upp sockerkedjorna så att brödet så smått börjar smaka sött redan innan det hunnit ned i magen. Exempel på stärkelserika livsmedel är potatis, ris och spannmålsprodukter i form av t.ex. pasta och bröd.

Vad är vi skapta för?
Nu ska vi tänka efter vad våra kroppar är skapta för att klara av i matväg. Människan som homo sapiens har funnits i ca 200 000 år. Innan dess var vi människoliknande varelser. Om vi går in i en matvaruaffär och tittar på hyllorna och försöker tänka efter vad våra förfäder för 30 000 år sedan skulle känna igen som vardagsmat så blir det inte så mycket. Inget fullkornsbröd, inga All Bran, inga potatisar, ingen öl, ingen läsk, ingen pasta, ingen matolja och inget socker. Det som de skulle känna igen var ägg, nötter, kött, fisk och kanske någon rot tillsammans med icke kolsyrat vatten.

Trots att våra förfäder inte hade tillgång till all nyckelhålsmärkt mat vi har idag lyckades de leva sina liv, fortplanta sig, tänka klart och klara sig i en miljö som säkert var besvärligare än den vi har idag. Fast ibland kom de över den politiskt inkorrekta honungen och då åt de naturligtvis av denna. Smaken för sötma finns nedärvd i oss och är förmodligen en signal till kroppen att äta sådant som gör att vi kan lagra denna energi i kroppen.

Signal till fettlagring
Hur lagrar vi då energi i kroppen? Jo det fungerar med hjälp av ett slags ”nödhormon” som kallas insulin. Insulin sänker blodsockret i kroppen genom att se till att sockret i blodet går över till våra muskel- och fettceller. Ett blodsocker över 7-8 är giftigt för kroppen och då är det viktigt at det snabbt sänks och det är alltså ett av insulinets uppgifter

En annan funktion insulinet har är att stänga av fettförbränningen. Kanske resonerar kroppen så att om det finns insulin i omlopp finns det förstås också socker i blodet och då ska inte kroppen tära på fettreserverna utan använda blodsockret i första hand. En annan funktion insulinet har är att öppna möjligheten att lagra fett vilket kroppen inte klarar utan insulin.

Dagens officiella kostråd är farliga
Hur äter vi då idag? I vart fall de flesta? Jo, vi äter förhoppningsvis inte helt enligt Livsmedelsverkets kostråd men väl i närheten av dessa. Enligt dessa kostråd ska vi få i oss den mesta energin från kolhydrater. Detta innebär ett påsläpp av insulin som pågår i princip dygnet runt eftersom vi äter både snabba och långsamma kolhydrater. Fett ger inte upphov till någon insulinutsöndring medan protein ger en aning utsöndring. Resultatet är att vi stänger den naturliga fettförbränningen och öppnar för fettlagring.

För att ekvationen ska gå ihop och vi inte ska bli rejält feta har därför de Nordiska Näringsrekommendationerna en underrubrik: ”Integrating nutrition and physical activity”. Det krävs alltså att man motionerar för att man ska klara att hålla vikten med denna utmanande tallriksdiet. Försöker du lura systemet genom att äta mindre låser sig kroppen och drar ned på kroppsfunktioner som inte är absolut nödvändiga. De som slutat äta kolhydrater har i princip alltid märkt att de får ett bättre immunförsvar. Förkylningar verkar liksom inte bita längre. Drar man däremot ned på energiintaget kommer förkylningarna tillbaka.

Gör inte som sumobrottarna
Sumobrottarna har haft lång tid på sig att experimentera hur de ska bära sig åt för att bli så feta som möjligt. De vill ju verkligen lägga på sig så mycket fett som möjligt och de gör det genom att äta en extremt fettfattig mat. Den stuvning de normalt äter skummas i grytan hela tiden av från fett som flyter upp. På det viset kommer de ned i en fetthalt på runt 12 E% (vissa kommer ned i 9 E%) Jämför detta med Livsmedelsverkets varningar för fett. Personal på Livsmedelsverket verkar ha en del att lära av sumobrottarna. Genom att dra ned på fettet orkar de äta desto mer – inte minst kolhydrater. Insulinnivån håller sig hög och därmed stängs fettförbränningen av och de kan lagra sitt värdefulla fett.


Typ 2-diabetes
För den som har genetisk belastning i form av släktingar med typ 2-diabetes är dagens officiella kostråd farliga. Med minst 50 E% från kolhydrater kommer insulinnivåerna att vara skyhöga och cellerna i kroppen kommer till slut att sluta reagera på insulinet. Mer insulin krävs därefter och till slut packar bukspottkörteln ihop och orkar inte längre tillverka tillräckligt med insulin. Eftersom insulinnivåerna varit höga länge är personen i princip alltid fet när han får sin diabetesdiagnos.

Jag hör själv till dem som har detta genetiska arv och jag har mycket riktigt blivit fet och dragit på mig både diabetes och en hjärtinfarkt. Jag började dock prova att dra ned på kolhydraterna och istället ersätta dem med fett och har sedan dess förvånat sett min ölmage försvinna tillsammans med att problemen med diabetes gett med sig. Jag har idag blodsockervärden som en frisk – under förutsättning att jag skippar kolhydraterna och istället äter fett. Jag skrev en bok om detta, ”Fettskrämd”, som nu är på gång ut i en andra upplaga där jag utökat avsnittet om diabetes. Där förklarar jag mer om vad som händer och hur man kan göra för att må bättre. Livet blir mycket lättare när man slutar utmana sin kropp.

Barnen
Jag tycker synd om barnen som börjar utmanas redan som små med saftkräm, O’boy och mackor. Vi skyller deras övervikt på att de rör sig för lite men en nyligen släppt studie från Göteborg visade att fyraåringar som åt mer fett var slankare än sina kamrater. Det är ganska enkelt det hela men det är en lång väg kvar innan sanningen om fett och kolhydrater blir allmängods.
Är du intresserad och vill läsa mer, gå då in på


Energikroppen

Redan för tusentals år sedan kände man till att kroppen har energicentra och meridianer (linjer) för energiflödet. Enligt traditionell kinesisk medicin (TKM) strömmar qi (livsenergin) genom de tolv meridianerna, qi-ledningarna. Dessa förgrenar sig sedan ut till kroppens alla delar i minst 10 000 energimeridianer, inklusive blodkärl.

Den kinesiska och tibetanska medicinen anser att sjukdom beror på att någon eller några av qikanalerna är blockerade. Då når den vitala kraften inte ut till den sjuka kroppsdelen, precis som när en ledning brister och det blir strömavbrott. Tarmen är en av de tolv stora meridianerna och förstoppning hämmar livsenergins flöde.

Blockeringar hävs med hjälp av akupunktur, akupressur, massage, andningsövningar, qigong eller koständring.

Kroppens tre största energicentra är huvud, hjärta och buk. Vid en punkt två fingerbredder under naveln och lika långt in finns ett viktigt qicenter (bukchakrat). Genom att fokusera din uppmärksamhet på den punkten kan du komma i balans, något som du kan använda i en stressande omgivning.

Kroppen har även flera stora energicentra som kallas chakra, och de stämmer överens med kroppens körtlar och olika nervcentra. Chakra är sanskrit och betyder hjul. Enligt de österländska hälsofilosofierna har vi sju chakra, energicentra, som ligger i en lodrät linje efter varandra från underlivet till toppen av hjässan. Vart och ett av de sju chakrana bär på ett budskap om livet och oss själva.

Exempelvis står basen för rötterna (familjen) och grundtryggheten, solarplexus för den egna identiteten, hjässan för andlighet och högre medvetande. Chakrana kan ses som transformatorer för vår vitala energi, livsenergin, och de är nära sammankopplade med kroppens körtlar.

Tarmens hälsa är kroppens hälsa

En sjuklig mag-tarmkanal (värsta exemplet)

(En sjuklig mag- tarmkanal, värsta exemplaret)


Här finns info samlat om tarmflorans livsviktiga betydelse för hälsan, och vad du kan göra för att förbättra tarmens funktion samt undvika irriterar tarm etc.



Magen och tarmarna är egentligen ett kraftcentrum där vi hämtar näring och energi ur maten. Hur väl det fungerar beror till stor del på tarmfloran. I vår långa tarmkanal finns ett intensivt bakterieliv - kvinnor har cirka 0,8 kilo bakterier i tarmarna och män har cirka ett kilo. Vi har faktiskt betydligt fler bakterier än celler i kroppen!

Därför är det viktigt att ge rätt näring via maten så att vi främjar hälsosamma tarmbakterier. Dessa stärker immunförsvaret, producerar nyttiga fettsyror och vitaminer, ökar cancerskyddet och behövs för hormonproduktionen.

Om man äter mycket skräpmat, socker och dylikt ökar det risken för en ohälsosam, förstoppad, gasig och dåligt fungerande mage och tarm.



Fyll på din energi


Matens näring, tankarna och känslorna är bara olika former av energi som vi kan använda för att höja eller sänka vår egen energinivå.

• Maten är basen i vår energitillförsel. Vi människor har förutsättningar att bli 120 år gamla, men då krävs det både högvärdig näring och att vi inte belastar kroppen med gifter, matallergen eller tomma kalorier (som leder till för tidigt åldrande och sjukdomar).

• Att vara i kontakt med sina känslor och kunna uttrycka dem, så kallad emotionell intelligens, är nödvändigt för att kommunikationen i kroppen och med andra människor ska fungera. Känslorna är bryggan mellan kroppen och själen - även rent biokemiskt. Att påverka tankarna är också en mycket effektiv väg att åstadkomma förändring. Det innebär att man förändras på ett sätt som stämmer bättre med den man är. Detta är själva innebörden av en läkningsprocess.

• Livsenergin är den energi som genomströmmar allt levande, och vi kan träna upp vår förmåga att fylla på den genom exempelvis meditation, qigong, tai chi eller en meditativ skogspromenad. Vår energiaspekt behöver tränas på samma sätt som musklerna!

• Flödet i kroppen är mycket viktigt för att helheten ska fungera, det vill säga blodcirkulation, andning, uppbyggnad och nedbrytning av celler samt flödet av känslor, tankar och livsenergi. Flödet stimuleras av exempelvis motion, andning, kärlek och äkta känlsouttryck.

• Nervsystemet, hormonsystemet och immunsystemet hänger samman till en fungerande enhet och man kan inte påverka det ena utan att de andra påverkas. Grunden för självläkningen är just denna helhetssyn. Kroppens alla olika organ hänger samman och samarbetar med varandra och därför behandlar man inte bara en del utan ser till orsaken och helheten.
 
Goda vanor
För många innebär vägen till en bättre hälsa att de behöver förändra något i sitt liv. Hur gör man då? Mitt råd är att börja i det lilla genom att göra små förändringar i sin situation i dag. Lägg till två tre goda vanor i ditt liv just nu, för det är en liten och hanterbar förändring. Efter ett par veckor kan du kanske fundera på att skära ner på eller ta bort något som är mindre bra för hälsan. Oftast kommer detta av sig självt.

Genom att successivt lägga till positiva vanor tar man små, små steg i rätt riktning, vilket på sikt kan leda till stora, positiva förbättringar av hälsan och livskvaliteten. Lusten och glädjen som skapas är den starkaste drivkraften när det gäller förändring.

Precis som en växt börjar växa av solljus och näring kommer en människa att växa och förändras om hon kommer i en kärleksfull miljö, får näringsrik mat eller får kontakt med livsenergin. Allt som fyller oss med sann glädje och ger livet en mening stimulerar självläkningen! Hälsa är något som man bygger upp och vårdar - precis som en kärleksrelation.
 

Helhetssyn
försöker belysa allt som är av betydelse för vår hälsa - från vitaminer, mat och tarmflora till tankar, känslor, andlighet och livsenergi. Jag har samlat tjugo års kunskaper, forskning och erfarenheter till en helhetssyn på människan och vår hälsa.

Vi håller sakta på att få ett nytt hälsomedvetande som sätter människan i centrum - inte symtomet. Vi får därmed själva kontrollen över vår hälsa och kan aktivt påverka både det kroppsliga och det mentala välbefinnandet. Tron på mirakelmediciner har börjat ersättas av synen att vi själva kan aktivera kroppens dolda resurser för läkning.

Det nya hälsomedvetandet innebär också en förening mellan tidigare oförenliga aspekter - österländskt och väster ländskt synsätt, tanke och känsla, kropp och själ. Det omfattar en helhetssyn där kroppens alla delar samverkar till en fungerande enhet, och allt detta stämmer betydligt bättre med det nya informationssamhället.

Vi befinner oss i en kaotisk tid med ett stort paradigmskifte när det gäller synen på människan, men vi går samtidigt en spännande utveckling till mötes!

Energibrist

Kroppens naturliga tillstånd är att vara frisk - och ändå blir allt fler sjuka och mår dåligt i vårt moderna samhälle. Vi har många fler sjukomar idag än efter andra världskrigets början trots att vi har den mest utvecklade och sofistikerade sjukvården och mängder av nya mediciner. Vad beror detta på?

En viktig orsak är att vi har en "individuell energikris". För att självläkningen ska fungera behöver kroppen energi, annars orkar vi inte hålla oss friska. Den moderna kosten ger tyvärr för lite näring per kalori, vilket gör att vi håller på att bli överviktiga och undernärda samtidigt. I dag får vi hela 65 procent av vår energi från snabba kolhydrater eller  tomma energier som finns i socker, vitt vetemjöl och mättade fetter. Dessutom innehåller maten mindre näring nuförtiden .

Magen är vårt kraftcentrum där vi hämtar energi. Om maten innehåller för lite näring och fibrer samt för mycket snabba kolhydrater blir tarmfloran osund och näringsupptaget dåligt. Tillsammans med ett stressigt och stilla sittande liv tär detta på energiresurserna och rubbar vår biobalans. Det leder till att inte bara immunförsvaret utan hela kroppens avgiftningssystem försvagas. Därmed "angrips" kroppen inifrån, belastas och bryts ner i förtid. Symtomen visar sig förr eller senare i olika sjukdomar.

Under en lång tid har samhället fokuserat resurserna på sjukdomar och sjukvård. Varför kan vi inte i stället se till det friska, till den naturliga läkande kraft som finns inom oss och hur vi själva kan stärka den? Att förebygga genom att stärka det friska.

Matsmältningens ABC

Underlätta matsmältningen: Det är viktigt att tugga maten ordentligt i stället för att skölja ner den. Annars når matsmältningsenzymerna bara till matens yttre lager och resten hamnar i tjocktarmen där det kan orsaka obehagliga jäsningsprocesser. Magsäcken bör helst inte fyllas till mer än 80 procent. Hur vet du när det är? Sluta äta innan du är mätt, ät saktare så känner du det bättre.

Ät fibrer: En frisk matsmältning innebär att tarmen tömmer sig minst en gång per dag utan besvär. Maten bör passera på 20-24 timmar för att minimera jäsningsprocesser. Passagen går fortare ju mer fibrer, fullkorn, grönsaker och frukt födan innehåller. Kött och fisk tar längre tid att passera och det kan ta upp till dubbla tiden om man äter för lite fibrer och för mycket fett.

Motionera: Regelbunden motion (minst 20 min var dag) stimulerar även tarmens rörelser.

Lugn och ro: När man är upprörd, arg eller irriterad så smälter man inte maten särskilt väl. Ta dig tid att koppla av och njuta av maten, för en stressad mage ger ett betydligt sämre näringsupptag. God sömn främjar tarmens funktion.




RSS 2.0